Att hitta en riktigt bra restaurang i en storstad är inte alltid det enklaste. Det är lätt att man letar på Tripadvisor istället för att upptäcka sina egna pärlor. I Bangkok finns det förvisso alltid god mat nära för den som vågar sig ut i streetfood-världen. Men, just denna kväll hade vi målet klart för oss: vi ville prova att äta Pekinganka. Esbjörn hade läst på noga om Pekingankans historia, googlat restauranger, jämfört omdömen, kollat resvägar och till sist beställt bord för två på den fashionabla restaurangen Silk Road. Det blev en utsökt upplevelse, om än något proppmätt sådan. Att tillaga anka tar tid. Vi beställde ljuvliga drinkar och låtsades att vi var lika eleganta som de övriga gästerna. Esbjörns flip-flop och mina 100-kronors-plast-finskor gömdes diskret under den långa bordsduken. Personalen överraskade oss med att bjuda på förrätt. Och, tack vare dem fick vi prova något vi antagligen aldrig hade vågat beställa själva: maneter! Det smakade hav och var krunchigt och geléigt samtidigt. Gott? Mja, mer spännande.
Och ankan? Att äta det feta, marinerade skinnet tillsammans med vårlök, gurka och en söt sås, allt inlindat i en liten pannkaka, kanske inte låter så märkvärdigt, men min hjärna höll på att bryta samman av alla intryck. Halleluleå vilken kväll!
Och ankan? Att äta det feta, marinerade skinnet tillsammans med vårlök, gurka och en söt sås, allt inlindat i en liten pannkaka, kanske inte låter så märkvärdigt, men min hjärna höll på att bryta samman av alla intryck. Halleluleå vilken kväll!