Rummet på Park Regis var finfint, det überlyxiga i att slänga sig på sängen och försvinna ner i ett moln av kuddar och täcken och där endast bry sig om huruvida den aircondition-styrda temperaturen var perfekt eller inte. En märklig detalj på rummet var den obefintliga avskildheten när man gick på toaletten; endast en halvfrostad glasdörr med öppet längst uppe vid taket skilde den som satt innanför från den ute i rummet. Japp. Allt hördes.
Frukosten ingår sällan i rumspriset numera och för de 170 sek som den kostade ingick ett avtorkat bord av en uppgiven servitris som slängde fram en lika uppgiven disktrasa och på det en väldigt trist buffé. På tv:n första kvällen råkade jag se ett reseprogram om Singapore där programledaren berättade om ett frukostställe, Wild Honey på Orchard Road, som serverade frukost hela dagarna. Nästa förmiddag var det vårt första utflyktsmål och visade sig vara värt varendaste dollar.
